Glasstårta - vilken enorm besvikelse

Vi såg matchen hemma hos morbror. Jag, Johan, Henke och pappa, det var vi som inte kunde låta teven stå avstängd, trots att det var kalas. Min lilla släkt. Det var nog ingen som var på direkt kalashumör, för gäspningarna avlöste varandra och samtalsämnen var det stor brist på. Under hela kvällen tror jag att det rörde sig om tre stycken; spanienresorna -00 och -01, att den äldre generationen använde pekfingret för att trycka på saker, medans dagens ungdomar använder sig utav sina sms-tummar, och hur fascinerande ljuset med två vekar var. Mellan dessa var det som vanligt pinsamma tystnader, som det alltid förekommer på våra släktkalas, samt mat. Smörgåstårta stod på menyn, och jag blev överexalterad. Jag som inte ätit smörgåstårta sen i... MAJ! Dock gick det inte ner mer än en liten liten bit. Till efterrätt fick vi Klings Glasstårta. Det gick ner en liten bit, med motstånd, för jag tycker ju inte om glasstårta. Senare gled det ner en liten bit till, när jag nästan vågade erkänna att den smakade ganska gott, egentligen.