Och om jag aldrig skrikit mig hes

Men det har jag. Alla dessa gånger som jag kört i bilen hem från Hjo. Ensam. Radion på högsta och jag skiter i om jag kan texten. Skiter i om det låter bra och helst så högt att jag efteråt får en huvudvärk värd två ipren.


Lycka .


Grymt bra vecka. Glad, social och hoppfylld - allt annat än ångest. Har varit på upptäcktsfärd i Saras enorma källare, brottats i badbassänger Tidaholm och spelat Buzz för första gången någonsin. Sjukt kul när Sara lyckades skjuta sig själv och att jag insåg vilken dålig förlorare jag kan vara ibland!
Torsdag kväll hoppade jag och Anso i allra sista sekund in på kvällens spinningpass på plaza i Hjo. Svettigt, minst sagt! Kul, men jag trodde jag skulle dö där ett tag. Hohohaha!
Fredag skulle vi vara nyttiga igen och styrde återigen mot plaza. Fem minuter i sju är vi där, redo att pumpa musten ur oss till klockan nio. Men nej, inte våran turdag direkt, för killen kommer fram och frågar undrande "Ni vet att vi stänger om typ sju minuter va?". Pinsamt och fruktansvärt roligt. Så vi fick packa ihop igen och dra vidare. Mot elljusspåret någonstans ute i ingenstans åker vi, för att istället springa musten ur oss, men går ljusstolparna igång? Nej, utan vi står där i totalt mörker och hoppar högt när någonting rör sig i det höga gräset. Tillslut hamnar vi istället vid Sanna, struttar runt tre varv i spåret där, tar bilen till konsum, köper chips och faller slutligen ner i Ansos enochtjugo och sätter på Bring it On.
Lördag spenderas i Skövde. Sjukt god mat (som jag stolt kunde säga att jag varit med och tillagat) tillsammans med mina tre sommarlandsfavoriter, the three K:s Kawa, Karin und Kalle.
Igår blev det Hjo och gymmet, igen. Lite spontant och oväntat träffades vi för en timmes step up, vilket jag egentligen lovat mig själv att aldrig utsätta mig själv för, men varför inte i så goda vänners lag? Läskigt nervösa satt vi beredda precis utanför salen, redo att skynda in och ta plats allra längst bak. Man vill ju inte stå längst fram och göra bort sig! Kan säga detta; någon step vart det inte och gjorde bort oss gjorde vi verkligen! Till råga på allt blev vi fotograferade - svettiga, klädda i långt ifrån snygga kläder och fullständigt bortkomna. Yey! Jag och Anso tröstade oss med en påse godis.

Grymt bra vecka, speciellt nu när viruset är borta och jag kan ladda in alla mina bilder från denna (japp, det är värt att sägas en gång till) grymt bra veckan.