Överdriven tankeverksamhet och plattskärmar

Igår fick jag inte en endaste sekund för mig själv. Det var jobbigt. Har börjat vänja mig vid att var dag få vara herre i huset, åtminstone för någon timma eller två. Igår varenda kotte i min familj hemma.
När jag klev upp ur sängen på morgonen och insåg detta greps jag av lite smått panik. Turligt nog skulle dagen spenderas i stan för min del tillsammans med mina forna företagskamrados, åsa och sara. Med stan menar jag självklart skövde. Komiskt är det. För oss infödda tibrobor är det liksom införstått att med stan menar man skövde, ty det finns inget place i vår egna kommun som kan kallas stan. Om vi skulle kalla något stan, vad skulle det då vara? Det som vi knappt vågar kalla för centrum? Ica, torget och busshållsplatsen? Haha. Skrattar högt och, om jag inte redan hade gjort det, så insåg jag just att sannolikheten att jag skulle leva mitt vuxna liv här i tibro är lika med noll. Det får bara inte hända.

Shoppingrundan med två hyperaktiva psykbrytsbarn var iallafall underhållande. Nöjd som aset var jag också. Jag, som aldrig någonsin hittat festkläder i min smak, hittade en tischa på HM för ett mycket överkomligt pris och en sjukt go på Gina. När hände det sist? Hmm, aldrig?
Något annat som sällan händer är att åsa klipper sig(hon har blivit sjukt långhårig!) Hah, men det gjorde hon minsann igår, och det var minsann jag som bjussade på skjuts dit. Gah vad jag var snäll!

Mindre bussig vart jag hemma. Far min försvann, var borta i en timma utan att säga vart, och kom hem med en plattskärm. En plattskärm som han pladdrat och bett om i evigheter. En plattskärm som jag och mamma varit fullkomligt överens om att en sådan inte alls var på tal då tjockisteven med bara några ynka år på nacken inte är redo för soptippen riktigt än. I think we just lost this battle mom. Yes, I think we did.
Sen satt han där, som väntat, i fem timmar och skulle fixa och trixa - fix och trix som lätt gått på max tio min. Jag kokade där ett tag av irritation, men insåg efter en stund att det kanske var dags att svalna lite. Erkänna att plattskärmen var fin, hade bra bild och var, just det, platt. Inte så dum ändå.



Onsdag kväll är ofta lika med mys. Det är vad jag ska göra nu. Mysa, och kanske sörja lite över att inlägget blev så hackigt och knackigt. Det kunde blivit bättre.

Äsch!